Inför en fullsatt föreläsningssal inleder Anna med att hon har marinerats i Linköpings badvatten, Tinnis och Simhallen. Som infödd Linköpingsbo var hon aktiv medlem i LASS. Nu skriver hon böcker. Drivkraften är lust men också vrede - vrede över alla glömda kvinnor. Ska berätta om den senaste boken, Kurtisanen. Men först lite om min trilogi, Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan.

Allt började med att jag fastnade för Marie Antoinette som fick plikta med sitt liv i giljotin, men halshöggs av folket enligt mina föräldrar. Här vaknade mitt intresse att skriva.
Beata Charlottas omfattande dagbok är underlag för boken Kurtisanen som handlar om livet på 1700-talet.

En tidsperiod där kvinnans uppgift var att behaga mannen. Ekonomiskt fördelaktiga villkor för en fattig flicka som inte var så lätt att säga nej till, fortsätter Anna. Hela Beata Charlottas familj blev ekonomiskt beroende. Ofta ett snillrikt avtalssystem där det fanns en vacker flicka, med beskyddare, förste patron och andre patron, rätten att ha tillfälliga älskare osv.

Det första kvinnliga manifestet från 1791 handlade mest om män. Kurtisanen, handlar om remarkabla kvinnor. Boken blev klar precis innan metoo-rörelsen exploderade.

Straffen för otrohet var hård efter dåtida lagstiftning. Man kunde dömas till dödsstraff. Enkelt hor kallades det om den ena var gift. Om båda var gifta hette det dubbelt hor. Dubbelt straff för den gifte jämfört med den ogifte oavsett kön. Alla lika inför lagen hette det även då, men verkligheten var en annan.

Dubbelmoralen var utbredd med prostitution och bordeller. Det fanns kvinnolistor med rätt namn plus öknamn och med adresser.

Efter två år tröttnade Hertig Karl. Charlotta blev landsförvisad. Åkte till Paris och blev hålldam där.
Skaffade sig en massa nyttiga kontakter och fick så småningom komma tillbaka till Sverige men på ett villkor - att spionera.